Ser att jag har någon/några läsare kvar, fast jag i princip aldrig skriver ngt. Jag vet själv hur irriterande det kan va att besöka en blogg dagligen som sällan uppdaterar. Ändå fortsätter man att klicka sig in på den varje dag. Jag vet inte om ni blir speciellt irriterade, men tänkte iallafall vara lite snäll och skriva ett litet inlägg om vad som hänt sen jag sist uppdaterade.

"Lilla" Tyra har ju hunnit fylla ett. I dagsläget är hon exakt 15 månader, 3veckor och 3 dagar (klockan är över 12). Och hon har verkligen utvecklats senaste tiden, hon pratar, hon går, "sjunger", dansar, små springer, klär på sig nästan helt själv. Det är säkert en hel del jag glömmt, vet dessutom inte vilka framsteg jag redan berättat om men men.

För nån vecka sen när vi var i stallet träffade vi en kompis där och hennes barn som fyller 2 den här månaden så hon är lite äldre än Tyra, men gud vad söta dom är tillsammans. Dom springer pch håller handen, kramas, pussas skriker skäller och bråkar med varandra om leksakerna. Men oftast håller dom sams, och det är nog det roligaste jag vet just nu. Att se när Tyra springer runt och leker med andra barn i samma ålder. Hon har blibit riktigt självständig min lilla tjej. Och temprament har hon, är det ngt hon inte vill eller tycker man gör fel så slänger hon sig bara ner på marken och skriker och försöker få sin vilja igenom. Men i och med att jag har rätt bra tålamod och tycker att det är fel att lära henne att hon får som hon vill när hon gör så så brukar jag lyfta upp henne om det är möjligt (om hon inte ålar sig så jag riskerar att tappa henne.) och om det inte går brukar hon få vara en stund. Men det tar inte lång tid innan hon blir glad igen. Men vanligtvis är hon glad och skrattar mest hela tiden. Jag älskar hennes skratt! Riktigt gulligt! Något jag inte alls tycker om är när folk i princip hånar en när man pratar med sitt barn, även fast Tyra är för liten för att förstå mycket av det jag säger/menar så pratar jag med henne hela tiden om allt ändå. Jag tycker inte alls det är fel eller pinsamt då jag tror att det är ett sätt att "hjälpa" henne att lära sig fler ord vilket tillslut resulterar i att hon förstår vad jag menar. Det är iallafall min teori. Och om jag trasslat ihop allt nu och gjort er förvirrade eller ngt så är det för att jag är trött =)

Hmm, vad har mer hänt...
Jag och pappa har skaffat en splitter ny fyrhjuling, skitkul!
Jag har gjort i ordning min walk-in-closet. Blev asnöjd med resultatet fast det tog ett rätt bra tag innan jag blev klar då jag målade om och satte upp spegelväggar och massa annat.
Jag har åkt studentflak med storesyster Madde som tog studenten den 10:nde. Både min och Maddes telefoner dränktes i öl och avled :'( Haha men köpte ny igår som jag är nöjd med!
Har skaffat en underbar pojkvänn också. Han är verkligen hur söt och snäll som helst, inte bara mot mig utan Tyra också vilket är väldigt viktigt för mig.

Men men jag ska faktist sova nu. Är riktigt trött. Godnatt =)

När fick du reda på att du var gravid? Runt den 20 juni 2009 nånstans!
Var bebisen planerad? Nej, men välkommen och älskad för det!
Mådde du illa mycket? Väldigt lite
Hur blev ditt hår? Kommer inte ihåg att det blev annorlunda.
Hade du mycket halsbränna? Hade det några gånger, kommer ej ihåg hur många eller om det var ofta dock.
Grät du för ingenting? Hahaha, värre än någonsin!
Var du känslig? Japp, dåligt samvete för minsta lilla! Typ allt om jag ska vara ärlig, är lite så fortfarande.
Vad gillade du för mat? Haha jag åt det mesta som man får äta som gravid.
När kände du bebisens första sparkar? Kan ha varit runt vecka 18-20
Var du ofta orolig? Ibland var jag orolig då Tyra inte sparkade på en dag, oroade mig även för en hel annat.
När började du läcka bröstmjölk? Haha jag minns faktist inte. Några dagar innan Tyra föddes tror jag.
Samlade du på dig gravidtidningar & böcker? Bara dom jag fick på MVC, dock läste jag dom aldrig, läste allt på internet
Sparkade bebisen mycket? Ja, stundtals oftast på nätterna/kvällarna
Fick du bristningar? Inte en ända, några väldigt svaga på brösten men dom är borta nu!
Hur kommer det sig att du behöll bebisen? Hade aldrig klarat av en abort, hade inte kunna leva med det.
Blödde du någongång? Nej.
Levde du på som vanligt? Nja, runt jul blev jag segare och låg isolerad på mitt rum och sov/titta på tv, ibland orkade jag spela ett sällskapsspel med mamma.
Hur gammal var du när du blev gravid? 16
Hur tog dina föräldrar det? Båda blev chockade men glada, dom har stöttat mig hela tiden och hade även stöttat mig om jag hade valt annorlunda.
Vart bodde du/ni? Hemma hos föräldrarna i villa.
Hur ofta gick du till mvc? Jadu inte så ofta till en början men sen blev det nog en gång i veckan eller varannan vecka.
Hur många ultraljud gjorde du? Ett när jag var i vecka 18 nångång
Hur ville du att din förlossning skulle se ut? Tänkte inte så mycket på hur, ville väll mest komma ihåg så mycket som möjligt och att det skulle gå någolunda fort.
Hur började din förlossning? Vattnet gick 10 över ett, åkte in och var då öppen 2-3 cm. 5 timmar senare låg min älskade dotter på mitt bröst.
Hur många timmar tog din förlossning? 5 timmar
Födde du vaginalt eller med kejsarsnitt? Vaginalt
Hur mycket var du öppen när du kom in? 2-3 cm ungefär
Vilken smärtlindring tog du? Lustgas och EDA
Hur lång tid tog det att krysta ut bebisen? Ca 15 min
Blev det komplikationer? Nej
Fick du sy? Ja
Vad tyckte du var jobbigast? sista 15 minutrarna, fast då känndes det inte som 15 minuter, jag tyckte det kändes som 5-10
Var du rädd för något? Nej, inte egentligen. Möjligtvis att det skulle hända Tyra något.
Skrek du? Haha jag skrek att jag ville hem till pappa xD
Hur många var inne i förlossningsrummet? Ska jag vara ärlig så kommer jag inte riktigt ihåg, har för mig att det var 2 sköterskor/barnmorskor och sen var det syrran och mamma.
Hade du någon nära med dig? Syster och mamma.
Hur var vikt och längd? 3090 g, 47 cm
Ögonfärg: Blå
Hårfärg: Mellanblond
Ammade du? Ja.
Ammar du nu? Nej
Hur gammal är bebisen nu? 1 År
Vad tyckte du om förlossningen? Häftig upplevelse
Vill du ha en till? Ja men inte än på ett tag.
Planerar ni ett till? Nej.
När kommer andra barnet? Det åtestår att se, tidigast om 2 år. Om ens det.
Hur är ert förhållande nu?
Vilken vecka födde du i? Vecka 40 om jag räknat rätt xD (39+4)

Jag hatar att gå runt och inte veta. Jag hatar det här, så sjukt jobbigt! - Vill inte att du ska tro att du gjort ngt fel, men jag blir så osäker!

Hej på er! Hoppas alla mår bra, här är det helt okej bortsett från kylan. Fast jag ska nog inte klaga, pratar med en kompis från norrland och där är det 30- .. Här är det ju "bara" 13.  Men men, Idag ska jag åka och köpa skor. Fryser ju som satan om förtterna när jag varit ute kanske en halvtimme, ändå har jag skor som ska föreställe varma, 2 par tunna strumpor i par tjockare och ibland även sockor! Haha och ändå fryser jag så mycket att jag knappt kan röra på fötterna! Det är SJUKT! Så ska försöka leta upp ett par riktigt riktigt varma skor, som jag kan ha i stallet. Sen när jag fått mina pengar ska jag köpa "vardagsskor" och lite mer kläder. Beroende på hur mkt som blir över. Ska ju köpa födelsedagspresenter till Tyra först och främst. Och så bortskämd som hon är så blir det nog inte mycket över xD Haha kan inte låta bli... Hon var den som fick mest julklappar utav alla, typ hälften av alla klappar under granen var till Tyra!

Snart blir Tyra ett år, bara 1 månad och 12 dagar. Jag förstår inte seriöst. Hur fan kan det ha gått så fort? Jag trodde inte i början att jag skulle sitta här och skriva såhär, att tiden gått fort. Jag se till att min lilla älskling får finaste ett års kalaset någonsin! Hehe :)

Ska möjligtvis hitta på ngt med Lina ikväll, eller så ska jag gå ut med Madde Carro och våra vovvar!

Nu har jag faktist inte så mycket mer att säga/skriva. Ska gå upp och lägga mig brevid min underbara dotter som ligger och sover med sin mormor!<3

För ett tag sen när jag var på BVC med Tyra såg jag att dom hade ett ställ med tidningar från aftonbladet, där rubriken på omslaget löd "När ditt barn skriker" En tidning dom gjort i samarbete med rädda barnen. Jag gick fram och tog en varsin tidning till mig och mamma men jag kunde inte läsa då Tyra försökte ta tidningen ifrån mig så jag bläddrade bara igenom lite snabbt och kollade vad den handlade om. När jag sen kommit hem och Tyra somnat kom jag på att jag tog med mig en sån tidning hem då jag tyckte innehållet var mycket intressant. Jag hade tänk skriva en utav berättelserna ifrån tidningen idag och sedan skriva resten nån gång ibland när jag inte har något bättre att skriva om. Jag kommer skriva exakt som det står i tidningen rent av med källor och allt då det inte är jag som skrivit något i texten. Jag är inte så duktig på lagar och så men jag har för mig att det är okej? Annars vore det snällt om någon sa till så jag kan ta bort det eller fixa det på annat sätt... Texten och innehållet i tidningen handlar mest om ett syndrom som barn kan får om man skakar dom, vilket dom kan dö utav men oftast får dom men för livet. Sydromet kallas Shaken baby syndrome. Det liknar en whiplash skada som framkommer då ett litet barn blir skakat, när barnen är små är deras huvuden väldigt tunga och stora och nackmusklerna är dessutom inte färdigutvecklade.


Här kommer den första berättelsen:


MAMMAS NYA POJKVÄN SLOG NÄSTAN IHJÄL GABRIELLA, 1,5

Gabriella, 1,5, kan varken sitta, stå eller gå. Hon har varit nästan blind . Nu ser hon sina leksakerfrån två meters håll. Fast bara om de är ganska stora, och har starka färger, som den gula Nalle Puh-dockan.
Trots att kroppen ideligen sviker följer Gabriella med i allt som händer omkring henne.
Hon rullar runt på rygg, sträcker handen bakåt och får tag i en träslev. Sedan vänder hon snabbt tillbaka på mage igen. Plötsligt tar hon spjärn med händerna, lyfter hela överkroppen och ser sig om i rummet.
-Titta, säger mamma Anna, det där har hon precis lärt sig.
Gabriella var bara ett år när mammas pojkvän nästan slog ihjäl henne.
Vi har följt henne under en månad.

Gabriellas bästa kompis, familjens terrier, bryr sig inte om att de små fingrarna drar i hennes päls. Hon slickar snabbt Gabriellas öra, lägger sig en stund bredvid innan hon ångrar sig och hoppar upp i soffan. Gabriella kan inte följa efter. Inte längre. Det är bara sex månader sedan Gabriella firade sin ettårsdag. Hon hade precis lärt sig stå med stöd av bordskanten i vardagsrummet. Kunde säga ord som mamma och pappa. Hon höll på att bli en liten människa.
Nio dagar senare, Tisdagen den 27 november, tog mammas nye pojkvän Pär,33, allt ifrån henne.
De hade varit ett par i över en månad, umgicks nästan varje dag. Annas barndomsvän var kollega med Pär. Hans son och Gabriellas storasyster, som är jämngamla, lekte ofta tillsammans.
-Han var väldigt mån om barnen, hade ofta med sig presenter. Jag passade hans son flera gånger.
När Gabriellas storasyster en eftermiddag skolades in på dagis var Pär barnvakt. Gabriella sov när anna kom hem. Pär, som är chef på ett fängelse, åkte iväg för att jobba natt. Halv sju hade Gabriella fortfarande inte vaknat.
När Anna försökte väcka henne låg hon på mage, reste sig inte som hon brukade. Ansiktet var fullt av blåmärken. Hon öppnade ögonen men Anna fick ingen kontakt. På akuten var personalen tvungna att återuppliva Gabriella två gånger.

Aprilsolen lyser starkt över Svea hovrätt i Stockholm. Vi träffar Anna första gången. Det har gått ett halvår sedan Gabriella åkte in livlös till sjukhuset. I tingsrätten fick Pär fyra år och sex månaders fängelse för grov misshandel. Nu säger han ännu en gång att han är oskyldig.
- Jag tappade henne. Hon föll bakåt och slog i golvet, säger han.
Pär har bytt häkteskläderna mot gympaskor, en välstruken, ljusblå skjorta och kammat det blanka håret bakåt.
Anna sitter i ett medhörningsrum. Hon klarar inte av att se honom. Innan hon själv ska vittna för häktesvakterna ut Pär med handfängsel.
Rättsläkaren Caroline Olsson vittnar om Gabriellas alla skador. Hjärnans livshotande skador. Vissa av blödningarna var sådana som uppstår när en bebis blivit kraftigt skakad.
Flera inre organ - njuren och mjälten - var sönder och tarmarna hade lossnat från sitt fäste. Ett bevis på att hennes lilla babykropp fått många och hårda slag framifrån, bakifrån och från sidorna under de timmar som Pär var ensam med henne. Ett av Gabriellas blåmärken skilde sig från de andra. Mönstret, som finns med som bevis i rätten, liknade dekorationen av järn på Annas dubbelsäng.

Just den här förmiddagen  sover Gabriella extra länge. Hon är trött eftersom tänderna växer. Hon vaknade flera gånger under natten. I sandlådan utanför köksfönstret kivas tre barn om en gul lastbil. På gräset i närheten sitter deras mammor. Anna undviker såna platser. Hon har slutat åka buss, även om det spöregnar. Istället trär hon regnskyddet över Gabriellas vagn och går de tjugo minuterna in till centrum. Det känns som om folk stirrar på henne och tänker att allt är hennes fel. Hon vet att det inte är sant. Men skuldkänslorna är fysiska, som värk. Om jag inte låtit honom vara barnvakt hade det aldrig hänt. Anna kunde inte veta vad Pär var kapabel till. Hon måste inse det, säger hon. Med hjälp av sin kurator som hon träffar för att bearbeta det som hänt.
Och hon måste tillåta alla känslor att finnas. Sorg, och hat.
Exakt vad Pär gjorde kommer hon nog aldrig att få veta. Men det finns bilder hon måste leva med i resten av sitt liv.
Gabriellas blåslagna ansikte. Gabriella i respirator, med sondslang i munnen och elektroder fastklistrade på den lilla kroppen. Gabriellas bröstkorg som, trots att hon var medvetslös, plötsligt vibrerade långa stunder de första dygnen. Ett tecken, sa sjuksköterskorna, på att hon hade väldigt väldigt ont.
Anna vakade vid hennes sida dygnet runt.
- Jag visste att hon fanns kvar där inne. När jag höll hennes hand kramade hon svagt tillbaka.
två dagar senare slog hon upp ögonen för första gången. I kramp. De tvingades söva henne igen. Anna har förträngt mycket, men hon minns hur Gabriella som genom ett under var hos henne igen. Och att hon måste ha haft väldigt ont. Alla inre blödningar. Infektioner. Gabriella bara grät och grät. Men långsamt började den lilla kroppen att fungera. Med hjälp av dropp, blodtransfusioner, smärtstillande och lugnande mediciner. Efter nio dagar andades hon på egen hand.

Anna lyfter upp Gabriellapå den stora rosa träningsbollen. Det är dags för dagens övningar som sjukgymnasten lärt dem. Minst två gånger om dagen, ofta fler, måste Gabriella träna för att bli stark igen. Armarna och huvudet faller bakåt, men snart hittar hon balansen med hjälp av mammas stöttande händer. Det lyser i hennes ögon när hon studsar upp och ner. För bara två månader sedan vägrade hon använda plastgördeln som ger avlastning åt ryggen. Men nu får den vara på en hel kvart. Gabriellas tre år äldre syster bor hos sin pappa varannan vecka. Hon förstår att något hänt lillasyster. Men inte vad.
- Gabriella blir så glad när hon kommer. Hon förbättras varje gång de är tillsammans. Även Gabriella är hos pappan några timmar varje helg, med tiden kommer det att bli mer.
Så här är deras liv nu. Träning på vardagsrumsgolvet. Sjukgymnastik. Läkarundersökningar. Träning igen. Ingen läkare vågar ännu säga om Gabriella någonsin kan lära sig gå. Men så länge hjärnan fortsätter läka finns det hopp. När hon en tidig morgon har tid på St Görans sjukhus är hon lite gnällig och slingar sig i mammas famn. Hanna Misch är en i raden av alla vitklädda människor som Gabriella träffat de senaste månaderna. Hon är ortopedingengör och ska hitta en sko, särsklit anpassad för små hjälplösa fötter som Gabriellas. När Anna försiktigt ställer ner Gabriella på golvet börjar hon gråta. Benen viker sig. Det är skadorna i hjärnan som gör att hon inte kan kontrollera sina muskler och leder. Men när Hanna Misch försiktigt trär på en mörkblå sandla med hög, hård vrist går det bättre.
Gabriella känner golvet under sina fötter, spänner båda benen och skiner upp.
- Vilken skillnad! Vad duktig du är, säger Hanna Misch.

April har blivit maj, men nu drar kylan genom lekplatsen ute på gården. Om en halvtimme ska Pär få sin dom. Anna vet inte vad hon känner. Inget straff är högt nog för vad han har gjort.
Klockan tickar mot 11.00, och precis när hon ska slå numret till hovrätten ringer telefonen. Det är Gabriellas pappa. Han har recis varit där. Anna ler inte, men i rösten finns plötsligt en lättnad.
- Han fick förlängt ett år.
Fem år och sex månader.
Sen böjer hon sig mot golvet, drar fingrarna genom Gabriellas ljusa lugg. Lilla snuffan, säger hon.

Fotnot: Namnen är fingerade.


Bilder lånade från google.se:


"På bara en eftermiddag förändrades livet för Gabriella och hennes mamma Anna. Varje dag är en kamp för att få Gabriellas kropp att läka efter Pärs misshandel. "Jag hade aldrig överlevt detta utan stöd från min mamma, syskon och underbara vänner", säger hon."

Usch så sjukt HEMSKT! Det kan fan inte vara sant! Hur i helvete kan man? Ser ni barnet längst ner i vänstra hörnet? Ser ni hur många jävla stygn eller vad det är det har?

Vad tycker ni? Är det okej?

Jag tycker det borde vara livstid! Små barn är försvarslösa, hur kan man skada någon som inte kan försvara sig? Och varför misshandlar man små barn? Jag erkänner att jag grät mig igenom varenda berättelse i aftonbladets tidning "När ditt barn skriker".

Haha lite efter men det spelar ingen roll, bättre sent än aldrig, och förlåt mig för att jag är tråkig och lägger ut en lista som hundra andra bloggare också använt sig av, men det kan vara kul för mig att kolla tillbaka också och läsa lite minnen från 09^^


1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
- Skaffa häst, blev mamma, testade monte (tävlade ej). 

2. Höll du några av dina nyårslöften?
- Kommer inte ens ihåg vad det var för löfte vet inte ens om jag hade något...

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
- Nej

4. Dog någon som stod dig nära?
- Inte vad jag kommer ihåg så antagligen inte.

5. Vilka länder besökte du?
- Inga.

6. Är det något du saknar år 2009 som du vill ha år 2010?
- Kärlek/pojkvän,

7. Vilket datum från år 2009 kommer du alltid att minnas?
- 21 Februari då jag fick min underbara dotter!!

8. Vad var din största framgång 2009?
- Blev mognare när jag fick min dotter.

9. Största misstaget?
- Det tänker jag inte skriva här, för privat.. 

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
- Enda jag kommer på var när jag fick sjukt ont i höften kan ha varit pga av ridningen.

11. Bästa köpet?
- Min suzuki, Datorn kommer faktist inte på ngt mer just nu.

12. Vad spenderade du mest pengar på?
- Haha gissa 3 gånger? Tyra såklart! <3

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
- Hästarna, LINA OFC! Och alla trevliga uteritter med bästa vän plus alla andra.

14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2009?
- Watcha say, Bom bom pow och några till

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
- Jag vet faktist inte, gladare tror jag.

16. Vad önskar du att du gjort mer?
- Oj det finns ett par saker men det vill jag inte nämna i bloggen.

17. Vad önskar du att du gjort mindre?
- En heeel del som jag inte heller tänker skriva om här.

18. Hur tillbringade du julen?
- Med familjen :)

19. Blev du kär i år?
- Haha lite. Fast det räknas inte.. Och nej det är/va inte i en kändis!

20. Hur många one night stands?
- Haha det ni..

21. Favoritprogram på TV?
- Tittar nästan aldrig på tv.

22. Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året?
- Ja.

23. Bästa boken du läste i år?
- Som jag vill vara, typ enda boken jag läste/läste färdigt.

24. Största musikaliska upptäckten?
- Vet inte faktiskt.

25. Något du önskade dig och fick?
- En dotter! Stöd från familjen. Och en riktigt bra kompis som verkligen ställer upp.

26. Något du önskade dig men inte fick?
- Hemlis ;).

27. Årets bästa film?
- Twilight (jag vet att den släpptes 08 men jag såg den först i år) Och New moon.

28. Vad gjorde du på din födelsedag 2009?
- Var i stallet och hemma med min älskade familj.

29. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
- Det finns alltid något.

30. Hur skulle du beskriva din stil år 2009?
- Tråkig men mysig/skön. Haha men allt tid går till min älskade Tyra, orkar inte bry mig om hur jag klär mig längre.

31. Vad fick dig att må bra?
- Stallet, Lina och familjen.

32. Vilken kändis var du mest sugen på?
- Robert Pattinson. Helt klart!

33. Vem saknade du?
- Mormor och släkten som vanligt. Lina. Och en person till...

34. De bästa nya människorna du träffade?
- The one and only. Gissa? LINA! Haha och annat stallfolk dåra, plus några fler.

Dom senaste dagarna har jag tänkt mycket på alla fördomar alla har.

Varför har vi fördomar om varandra? Varför inte ge alla en chans att visa sitt rätta jag innan man börjar döma personen? Jag har själv haft en hel del fördomar om personer som jag inte känner, men när en då nära vän frågade mig varför så hade jag inget svar. Jag började själv fundera på varför folk har fördomar om varandra. När du ser en tjej med svart smink runt ögonen och svart hår då antar folk att hon tillhör gruppen "emo" bara för att hon ser ut som hon gör. Alla tror att hon är en drama queen som sitter hemma och deppar framför datorn med massa sorliga låtar. Men måste hon göra det bara för hon ser ut som hon gör? Hon kanske bara trivs med sin svarta hårfärg och att sminka sig som hon gjort. Hon kanske gillar The voice och beteer sig som en fjortis?  Bara för att en kille använder en gammal sliten tröjja ser alla honom som fattig? Men hur vet dom att han inte har massa pengar på kontot som han kanske valt att spara? Bara för att någon är blyg och inte pratar så mycket måste det betyda att hon är tråkig och osocial. Bara för att någon har glasögon och gör sina läxor i tid är denne en töntig plugghäst utan fritid? Nej jag tycker vi svenskar sumpar fördomarna och skapar oss en egen uppfattning innan vi börjar dömma någon. Din surkärring till granne kanske inte är så sur som hon verkar när man väl lär känna henne, hon kanske är riktigt trevlig bara det att du har skapat den uppfattningen och dömt henne till en sur jävel..

Har även funderat mycket på alla fula ord vi använder hela tiden! Varför kallar du din värsta fiende för hora fast du själv vet att hon inte är det? Jo bara för att du verkligen hatar henne. Men gjorde ditt hat henne verkligen till en hora? Då vet du nog inte innebörden av det ordet... Eller så tänkte du inte efter innan du sa det.
Och när alla kallar varandra för könsord, jag förstår inte varför. Det är kroppsdelar och inget man kan vara utan något man äger. Och sen när du skriker att du hatar någon och vill att den ska dö, hur skulle det kännas för dig om den personen gick bort och det sista du sa var att du hatade den och ville att den skulle dö? Skulle inte du må dåligt och verkligen ångra det? Det skulle iallafall jag göra! Jag har nu börjat tänka efter innan jag säger saker, tillexempel reflekterar jag över orden jag använder och försöker tänka ut på ett ungefär hur jag ska formulera mig på ett bra sätt så inget blir missförstått eller låter elakt. Till exempel om jag tycker en tröjja som min kompis tänker köpa är ful säger jag inte rakt ut att den är skitful utan tänker istället ut något lite halvsmart att säga för att få fram vad jag tycker utan att såra någon eller säga något dumt/elakt. Samtidigt försöker jag få honom/henne att vara oberoende av vad jag sagt och köpa den om hon/han vill. Men nu kom jag lite of topic. Det jag vill få fram är att man kanske inte borde ha så mycket fördommar och tänka efter lite mer innan man säger saker, och om det är något man vill säga som man vet sårar är det nog mycket bättre att hålla det för sig själv!

Eller vad tycker ni? :)

Designen och bloggen är klara! Vad tycker ni?

- Själv är jag rätt nöjd :)

Håller precis på att börja på nya designen, älskar den jag har som syster gjort till mig men vill fräscha upp bloggen lite.

Sjukt grym låt! Älskar den!

Alldeles nyss hade jag världens piggaste tjej i knät, som skrattade och busade precis så som hon brukar, nu en minut senare ligger hon sovandes mot mitt bröst! Haha hon är ju bara fööör underbar! Jag älskar när jag kan sitta en stund helt avslappnat med henne och bara gosa utan att hon flänger runt och ska slita ner allt hon ser. Nu menar jag absolut inte att jag tycker det är jobbigt/ogillar när hon är vaken och busar, men det är bara så härligt när hon somnar in och sedan ligger helt avslappnad hos mig och jag kan luta huvet mot henne och bara mysa och lyssna på hennes små andetag. När hon sen vaknar några timmar senare brukar jag alltid säga någonting som "Nej men godmorgon mammas lilla älskling är du vaken?" och få världens finaste leende som skulle kunna få vilket hjärta som helst att smälta! Jag är så glad över att jag är den jag är idag, en ung mamma till en helt underbar liten busig tjej! även fast det kanske inte var världens bästa tillfälle (eller jo på många sätt var det även det), då jag bara hade hunnit med 1 termin i ettan, har/hade varken jobb eller eget boende. Men man kan se det på olika sätt.

* Jag har världens finaste familj som har stöttat mig igenom allt! Även fast vi kanske inte alltid är sams och berättar jämt hur mycket vi älskar varandra så vet vi alla det ändå. Vi visar det på ett eller annat sätt. Och jag försöker så gott jag kan visa hur mycket jag uppskattar deras stöd och hjälp, och att dom alltid är så förstående! Jag hade inte kunnat önsa mig varken bättre syskon eller föräldrar. Familjen har även kommit varandra närmare på ett sätt.

* Jag har mognat en hel del och tar mer ansvar, det märks när jag pratar med gammla vänner i min ålder och några år äldre.

* Jag har hittat mig själv och jag trivs med mig själv som jag är.

* Jag har blivit mycket starkare som person och kan säga ifrån och tar ingen skit!

* Jag har lärt mig vilka som är mina riktiga vänner och vilka som inte är det.

Skulle nästan kunna skriva en bok känns det som men där har ni en del anledningar. Tänkt att något så litet kan göra något så stort! Jag mår tusen gånger bättre varje dag bara av att se henne le. Jag har fått en helt annan bild av livet än vad jag hade tidigare. Bara för att man är tonåring och man förväntas vara som alla andra är det inte alltid så, vi är födda till individer för att vara just det. Jag måste inte träffa mina kompisar varje dag, vara ute och festa varanan helg, gå på bio och sånnt som andra tonåringar gör bara för att jag också är tonåring. Nej jag är hellre mamma och upplever allt som hör den rollen till. Jag trivs med att sitta hemma med mitt barn, byta blöjor, mata henne och se henne kladda ner allt som hon når, gå promenader och se henne lära sig nya saker. För det livet har jag valt själv. Tidigare följde jag bara "strömmen" och gjorde precis som alla andra gjorde i min ålder då. Men nu i efterhan kan jag se tillbaka och tänka -vad var det som var så kul med att vara ute och dricka och springa runt i lilla tullinge utan mening, vad var det för kul att stå på samma ställe i flera timmar och snacka skit om halva jorden och lite till, vad var det som var så roligt med att sminka sig till man såg ut som en barbie och knappt kunde blinka med ögonen. Jag ser ingen mening med det, hade jag tänkt så då hade jag nog inte gjort det då heller. Viserligen drack man ju oftast för att vara social, men det var inte alltid det blev så. Nej jag är glad att jag har Tyra, hon har hjälpt mig att kunna bli mig själv och klara av att stå för det.


Nej nu ska jag härma mitt lilla hjärta och gå och lägga mig jag med. Godnatt.

Antagligen trivs jag med stress... Eller så är jag van. Gör alltid allt i sista sekunden! Dumma mig :)

Idag har varit en bra men stressig dag. Gick upp tidigt imorse med världens huvudvärk. Men var ju tvungen att säga hejdå till mamma och pappa som åkte upp till funäsdalen/ramundbergen imorse för att rensa ur våran stuga som vi var tvungna att sälja. Inte för att vi har dåligt med pengar men av en hel del andra anledningar. Var tvungen att ta två alvedon från Tyra och lägga mig en timme och vila, sov aldrig för det gick inte, men det blev bättre iallafall. Men innan jag vilade var jag tvungen att sänka Tyras säng, hon stog upp i den imorse när jag vaknade, först på knä och när jag satte mig upp och skulle busa med henne ställde hon sig upp helt! Läskigt men hon är liiite för kort för att kunna ramla ut. Men jag ville ändå ligga steget före och vara smart nog att sänka den innan det händer en olycka. Efter att jag vilat gick jag upp och sa hejdå till föräldrarna och satte sedan igång med storstädning av huset inför helgen, jag och syskonen ska ha filmkväll i helgen med massa kompisar. Och på söndag ska vi på "höstfest" i stallet och jag ska förmodligen tävla nån gren med Zogina! Om vi klarar det det får vi se då! Som det ser ut nu ligger vi på gränsen, hon är liiite för snabb men det börjar bli bättre så nu är det full träning som gäller! Imorgon ska jag börja dage med att städa sen ska jag och Tyra gå och handla lite, sen blir det förmodligen stallet. Får se om lilltjejen förljer med imorgon med eller om hon får va hemma, det beror på vad klockan blir! Ska förmodligen vara med Fille och nån utav hans polare imorgon, hoppas jag. Skojj :)

Kom just på en hemsk sak som hände lilltjejen idag! Efter att jag skurat mitt rum idag ställde jag bara skurhinken i hallen och Tyra sprang runt i sin gåstol, var så stressad så jag tänkte inte på att hon kan fastna med fingrarna i "urvridaren", det har hänt en gång förut men det blev inget allvarligt då mamma var snabb fram och hjälpte henne loss. Men idag satt jag och åt, och när jag tittat på Tyra vart är hon då tro? Jo vid skurhinken, hinner bara ställa mig upp innan hon sitter fast! Och när jag ska hjälpa henne loss skriker hon heelt panikslagen och hon  har aldrig skrikit så förut, jag fick värsta paniken och fick tårar i ögonen och gjorde allt för att få loss henne utan att skada henne, såg sen när hon  var loss att hon hade ett litet sår. Tvättade rent det med en steriliserad sår tvättare, för det är ju så mkt bakterier övrallt, men det var inget stort sår egentligen. Tyckte bara så synd om henne och blev så ledsen! Hon fick ett jättefult plåster sen som jag tog bort efter ett tag igen då hon bet i tummen hela tiden, vill ju inte att hon sätter i halsen också! Men Allt gick bra tillslut och nu sover hon mätt och glad!

Nu ska jag ringa Simon och sen ska jag sooova! Godnatt folket!

Tyra mamma älskar dig, hade mamma tänkt på att du kunde göra illa dig hade jag tagit bort skurhinken på en gång!! <33

Jag tror jag kommit in i en såndär period som jag brukade ha på sommaloven innan jag fick Tyra, då jag satt uppe sent varje natt och inte kunde sova. Egentligen är jag hur trött som helst, har ju fullt upp hela dagarna med lilltjejen, städning och hästarna. Ändå kan jag inte sova... Jag hatar sånna här perioder!


I brist på ngt att skriva får ni en "lista".






Favoritcafé: Hmm, Inget speciellt vad jag kommer på nu.
Favorittidning: Brukar inte läsa.
Bästa saken som händer i vinter: Få dra min lilla älskling i pulka!
Favoritplagg i garderoben just nu: Ingenting..
Längd: Ungefär 162 cm.
Vanligaste färgen på mina kläder: Svart eller vitt tror jag.
I höst kommer jag att gå klädd i: Myskläder.
Men absolut inte i: Overall!
Mig själv med tre ord: Gottegris, djurvän, mamma.
Jag tränar: En häst xD
Höger- eller vänsterhänt: Höger.
Humör just nu: Trött men glad.
Är det nåt du absolut inte äter: Lever. USCH!
Kläder just nu: Fullt påklädd.
Vad sa du senast: Godnatt.
Fisk eller badkruka: Badkruka till en början, men brukar ge med mig, men badar bara i pool och badkar!
Spelar du nåt instrument: Nej.
Morgon- eller nattmänniska: Natt.
Sparare eller slösare: Först och främst ser jag till att min dotter har allt hon behöver, sen slösar jag ngo en hel del.
Har du några homosexuella vänner: Ja
Tror du på att det är möjligt att vara trogen för alltid: Nja
Hur många barn vill du ha när du blir stor: Vet inte.
Vad ska barnet/barnen heta? Första heter Tyra Sen får vi se.
Bio eller promenad: Promenad e mysigt!
Är du kittlig: Yes!
Rädd för insekter? JA!
Största svaghet?: För snäll/omtänksam och har svårt att säga nej.
Det här är jag bra på: Att rida.
Bästa bok? I taket lyser stjärnorna vad jag kommer på för tillfället.
Chips, morötter eller godis? Godis (a)
Pizza eller hamburgare? Hamburgare.
Tänker du någonsin tatuera eller pierca dig? Har piercing, ska tatuera mig på 18 års dagen tror jag.
Stökigt eller välstädat? Helst välstädat men inte alltid det är det.
Gillar du att sjunga? Älskar det.
Anser du att du är stark? Beror på om man tänker fysiskt eller psykiskt.
Använder du knark? Skulle aldrig falla mig in! Inte ens att testa!
Kaffe, te eller inget? Båda men helst kaffe, det är godast!
Har du en besatthet? Tyra, skulle aldrig klara mig utan henne! Och cola men det är inte samma sak! (a)
Civilstånd: Singel och jag trivs med det. Men skulle inte tacka nej till snyggingen från i sommras (country-festivalen)


Ska snart sova. Natt natt

Hej på er, även idag var en bra dag, spenderade 5 timmar i stallet! 5 TIMMAR! Blev väldigt chockad när syster min berättade det. Fast det var rätt skönt att få vara barnfri en stund, Tyra var hemma med mormor! Hon verkar så stolt över sin tand, eller det är nog för att det kliar men iallafall hon biter en i fingrarna hela tiden och ler, SÅÅÅ gulligt! Imorn ska jag Tyra och Tyras mostrar Madelene och My följa med Lina och Linas syster Emma och kolla på när Emma tävlar Ella i dressyr! Fast innan det ska vi knoppa manarna på ett antal hästar!

Idag när vi var i stallet flätade vi Näbblisa, Zogina, Balderina OCH Ella! haha gissa om olle gillade att vi fätade hans hästar? Nae skulle inte tro det va! Haha lovar att han tagit ut flätorna på Zogina tills vi är där imorgon! Skulle va lite synd då jag tror att hon blivit gullig med lockig man och svans. Vi tvättade även Ellas svans (eller inte vi utan Madde och Emma). Och Lina och Emma klippte ellas svans, det blev fint men lite... Ojämnt! Mowhaha! Nej men det blev skitbra! Sen planerade vi även inför höstfesten vi ska ha i stallet, undoms sektionen står för trailbanan. Det kom även en ny häst idag, gud så spända vi var när bil och trailer kör in på infarten, jag och Lina hoppa och tjöt! Efter att vi varit i stallet gick jag och tyras mostar och köpte godis och snacks. Mötte Malin och Matilda på vägen dit, kul för att det var ett tag sen vi bestämmde att vi skulle ses nåndag, dom har ju bara träffat Tyra två gånger och dom två gångerna sov Tyra.

Nu har jag inte så mycket mer att berätta förutom att Tyra blir överlycklig när jag kommer hem och ska ge mig en jättegosig kram, just nu ligger lilla älsklingen och sover i sin säng, hon e så duktig.

Slänger in en fin låt så hörs vi kanske imorn eller om 3 veckor xD Vi lär väll se! Ha det bra så länge!

Gud jag önskar
Att det vore för alltid
Det jag har med dig
Men jag lovar dig
När allting är slut
Den sista du ser - är mig
Och den sista du hör - är mig

Ser du isen
Börjar smälta vid stranden
Snart är viken fri
En gång satt vi där
När solen var röd
- de sista som brann var vi
Det sista som fanns var vi

Du är mitt liv
- om vi bara har timmar kvar
Lev med mig då
Det är aldrig försent
Fast en måste gå
Det finns något mer
I det nya som väntar dig
Och det sista du ser - är mig

Spring ut nu
På dina blommande ängar
Mörkret samlar sig
Och när natten
Släcker ljuset ikväll
Den sista du ser - är mig
Och den sista du hör - är mig

Tiden samlar oss
Som regn i ett hav
- den glömmer inte dig
Blir du rädd
För denna glittrande grav
- den sista du ser är mig
Det sista du hör är mig

Du är mitt liv
- om vi bara har timmar kvar
Lev med mig då
Det är aldrig försent
Fast en måste gå
Det finns något mer
I det nya som väntar dig
Och det sista du ser - är mig

Du är mitt liv
- om vi bara har timmar kvar
Lev med mig då
Det är aldrig försent
Fast en måste gå
Det finns något mer
I det nya som väntar dig
Och det sista du ser - är mig

Du är mitt liv
- om vi bara har timmar kvar
Lev med mig då
Det är aldrig försent
Fast en måste gå
Det finns något mer
I det nya som väntar dig
Och det sista du ser - är mig

Idag har varit en bra dag. Hann både rida ut med Lina,Emma,Madde och My vilket inte var beräknat från början, när vi kom tillbaka släppte jag in Zogina för att äta, sen körde jag och Olle henne och allt är som det ska igen, så ska få ett tränings program av Olle sen blir det Solvalla när hon väl är i form. Sen har även min lilla trollunge börjat på å krypa nu, det går inte fort och hon kryper bara några steg men hon är på väg! Min älskade lilla tjej!

Tänkte mest skriva det här inlägget för att kunna gå tillbaka och se när hon kröp första gången och så. Alltid kul att ha nerskrivet.

Nu ska jag sova. Natt Natt.